Bostadsrätter i Östermalm: byggåren och vad de betyder för dörrar och lås

Bostadsrätterna i Östermalm med omnejd spänner över mer än hundra års byggande. Ett stenhus vid Strandvägen, ett barnrikehus i Hjorthagen och ett nybygge i Norra Djurgårdsstaden har helt olika förutsättningar när det gäller dörrar och lås. Här går vi igenom de olika epokerna och vad de brukar betyda för dig som bor där. Kom ihåg att varje hus har sin egen historia. Många lägenheter har byggts om, och dörrar har bytts. Se det här som en karta över vad du kan fråga om, inte som en beskrivning av just ditt hus.

Sekelskiftets stenhus

Merparten av bebyggelsen på Östermalm är från åren 1880–1930. Husen är vanligen fem våningar höga, med fasader i sten, puts eller tegel. De mest påkostade husen ligger kring Strandvägen, Narvavägen, Valhallavägen och Karlavägen. Bakom fasaderna finns ofta stora lägenheter med rika snickerier, boaseringar och stuckaturer.

Vad betyder det för dörren? Det går inte att säga generellt vilken dörr en viss lägenhet har. Vissa hus har kvar äldre trädörrar i trapphusen, andra har bytt till moderna dörrar för länge sedan. Men några frågor är särskilt relevanta i den här typen av hus:

• Trapphusets utseende. Föreningar i äldre hus är ofta noga med att lägenhetsdörrarna ser enhetliga ut. Vill du byta dörr kan föreningen ställa krav på utseende.
• Mått. Dörröppningar i äldre hus följer inte alltid dagens standardmått, vilket påverkar vilka dörrar som passar.
• Brandklass. En äldre dörr kanske inte uppfyller dagens krav. Säkerhetsdörrar till lägenheter i flerbostadshus ska vara brandklassade i klass EI30.

Funktionalism och efterkrigstid

I Hjorthagen byggdes barnrikehusen längs Dianavägen på 1930-talet, och Abessinien, med 600 bostadsrättslägenheter ritade av Hakon Ahlberg, byggdes ut under samma decennium. Åren 1947–1963 ersattes den gamla kåkbebyggelsen i Hjorthagen av moderna bostadshus som Stockholmshem byggde.

Hus från den här perioden har ofta enklare trapphus och mindre lägenheter än sekelskiftets hus. Dörrarna har ofta bytts en eller flera gånger under åren. Här är det särskilt intressant att fråga föreningen om låssystemet: i många hus har föreningen ett gemensamt system där samma nyckel går till port, källare och tvättstuga, och det påverkar vad du får göra med ditt eget lås.

Nybyggen i Norra Djurgårdsstaden

Byggandet i Norra Djurgårdsstaden startade 2011, och de första bostäderna byggdes i Hjorthagen. Staden räknar med minst 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser när området är färdigt. Nyare hus har ofta dörrar med dokumenterad klassning och passersystem med taggar i stället för portnycklar.

Det gör att andra frågor blir viktiga: vem administrerar taggarna, hur spärrar man en borttappad tagg, och vad gäller för garantin om du vill byta lås eller dörr? I en ny förening kan rutinerna fortfarande vara under uppbyggnad, så fråga styrelsen.

Låset: grunderna oavsett byggår

Två begrepp är bra att känna till oavsett hur gammalt huset är.

Tillhållarlås. Ett tillhållarlås, även kallat polislås, har spärrar i form av skivor i låshuset som påverkas av nyckelns inskärningar. Stöldskyddsföreningen beskriver det som ett lås som låses med nyckel från både insidan och utsidan. Det är vanligt i äldre dörrar.

Slutbleck. Slutblecket är stålplattan på dörrkarmen som låset går emot. Det gör dörren svårare att bryta upp och skyddar karmen mot slitage. I gamla trädörrar kan karmen vara den svaga punkten, och ett ordentligt slutbleck gör skillnad.

Stöldskyddsföreningen råder att kontrollera att låset är godkänt i minst klass 3 enligt SSF 3522. Är du osäker på vilket lås du har, fråga föreningen eller en fackman.

Varför dörren är viktig i lägenhet

Brottsförebyggande rådet konstaterar att inbrott i lägenheter oftare sker via entrédörren. Oavsett byggår är alltså lägenhetsdörren det viktigaste skalskyddet. Men innan du byter något: Stöldskyddsföreningen påpekar att lägenhetsdörrar kan vara brand-, ljud- eller inbrottsklassade och att lås i en klassad dörr inte får bytas hur som helst. Hör alltid med föreningen först.

Frågor att ställa till föreningen

1. Vem äger och underhåller lägenhetsdörren enligt stadgarna?
2. Finns det krav på hur dörren ska se ut från trapphuset?
3. Har huset ett gemensamt låssystem, och hur beställer man nycklar?
4. Hur fungerar passersystemet, och hur spärrar man en tagg?
5. Finns dokumentation om dörrarnas brandklass?