Renovera bostadsrätt: vad kräver styrelsens tillstånd

Att renovera är en av de stora glädjerna med att äga sin lägenhet. Men i en bostadsrätt äger du inte väggarna, rören eller stommen. Det gör föreningen. Därför finns det en gräns för vad du får göra på egen hand och vad du måste ha styrelsens tillstånd för. Här går vi igenom var gränsen går och hur du ansöker.

Vad lagen säger

Bostadsrättslagen räknar upp vissa åtgärder som du inte får utföra utan styrelsens tillstånd. Det gäller bland annat:

• ingrepp i en bärande konstruktion
• ändring av befintliga ledningar för avlopp, värme, gas eller vatten
• annan väsentlig förändring av lägenheten

Den sista punkten är medvetet bred. Vad som är en väsentlig förändring kan skilja sig mellan fall, och därför kan föreningen ha egna riktlinjer. Läs stadgarna och eventuella renoveringsregler innan du börjar planera.

Vad du oftast får göra själv

Normalt underhåll och ytskikt brukar ligga inom ditt eget ansvar. Bostadsrättslagen säger att du ska hålla lägenheten i gott skick om stadgarna inte säger något annat. Typiska exempel på arbeten som sällan kräver tillstånd:

• måla och tapetsera
• byta golv utan att röra underlaget i bjälklaget
• byta köksluckor och bänkskiva utan att flytta vatten eller avlopp
• byta vitvaror som inte kräver nya anslutningar

Även om tillstånd inte krävs är det klokt att informera grannarna om bullriga arbeten och följa föreningens ordningsregler om arbetstider.

Vad som nästan alltid kräver tillstånd

Väggar

Att ta bort eller flytta en vägg kan påverka bärande konstruktion. I äldre stenhus är det inte alltid självklart vilka väggar som bär. Merparten av husen på Östermalm byggdes mellan 1880 och 1930, och bakom fasaderna finns ofta stora lägenheter med snickerier, boaseringar och stuckaturer. Där kan styrelsen kräva utlåtande från konstruktör innan något rivs.

Badrum och kök

Att flytta en dusch, en toalett eller en diskbänk innebär ofta att ledningar för vatten eller avlopp ändras. Det kräver tillstånd. Att renovera ett badrum med nytt tätskikt bör alltid stämmas av med föreningen, eftersom en fuktskada kan drabba grannar och husets stomme.

Ventilation och el

Ändringar i ventilationen kan påverka hela huset. Låt elarbeten utföras av en behörig elinstallatör.

Ytterdörren

Lägenhetsdörren är ett eget kapitel. Bostadsrätterna påpekar att det är stadgarna som definierar vad som hör till lägenheten och att föreningen beslutar om allt som påverkar fastighetens yttre. Dörren är dessutom del av husets brandskydd: varje lägenhet är en egen brandcell som ska hålla ute brand och rök i minst en timme. Stöldskyddsföreningen råder att höra med fastighetsägaren innan du byter dörr, eftersom den kan vara brand-, ljud- eller inbrottsklassad. Vi har en egen artikel om säkerhetsdörr i BRF.

Så ansöker du

1. Läs stadgarna och föreningens renoveringsregler.
2. Skriv en ansökan till styrelsen med en beskrivning av vad du vill göra, gärna med ritning.
3. Ange vem som ska utföra arbetet, och om det gäller våtrum, hur tätskiktet ska utföras.
4. Vänta på skriftligt beslut innan arbetet börjar.
5. Spara beslut, ritningar och kvitton. De följer med lägenheten och är värdefulla vid försäljning.

Under renoveringen

Hantverkare behöver ofta tillgång till porten, hissen och kanske källaren. Ta reda på hur föreningen vill att det går till. Lämna aldrig ut din egen nyckelknippa. Be hellre om en tillfällig tagg, eller var på plats och släpp in. Skydda trapphuset mot damm och smuts och se till att byggsäckar inte blir stående i trappan.

När något går fel

Upptäcker du en vattenläcka eller ett annat fel som kan skada huset, kontakta styrelsen eller förvaltarens felanmälan direkt. En ändring som gjorts utan tillstånd kan leda till en tvist med föreningen, så det lönar sig att fråga först.