Trygghetsvandring i Lidingö

En trygghetsvandring är en promenad där boende, föreningar, kommun och ibland polis går runt i ett område och noterar sådant som påverkar tryggheten: trasig belysning, skymda gångvägar, klotter eller dörrar som inte går i lås. Här beskriver vi hur arbetet ser ut på Lidingö och hur en bostadsrättsförening kan använda samma metod i sitt eget hus.

Lidingö i korthet

Lidingö kommun hade 48 359 invånare den 30 juni 2026. Ön blev köping 1910 och stad 1926, och dagens kommun bildades 1971. Kommunen är indelad i 28 kommundelar och förbinds med Stockholmssidan av nya och gamla Lidingöbron, mellan Torsvik och Ropsten.

Så arbetar staden och polisen

Lidingö stad och polisens lokalpolisområde Lidingö-Kungsholmen har en samverkansöverenskommelse. Målet är att den upplevda tryggheten hos dem som bor och verkar på Lidingö ska öka över tid. Polisens sida om samverkan på Lidingö tar upp trygghetsvandringar som ett sätt att låta dem som bor och verkar i ett område delta i trygghetsarbetet. Sidan anger inga datum för kommande vandringar, så håll utkik efter information från staden eller polisen.

Staden lyfter också fram andra delar av arbetet:

• Grannstödsbilen har funnits på Lidingö sedan 2011 och beskrivs av staden som en viktig brottsförebyggande aktör på ön.
• Nattvandring Lidingö är en förening som staden och polisen samverkar med. Nattvandring är inte samma sak som trygghetsvandring; nattvandrare rör sig ute kvällstid, främst där unga är.
• Bevakning. Staden har ett upphandlat bevakningsbolag som arbetar för trygga miljöer på ön.
• Grannsamverkan. Vill du starta grannsamverkan där det saknas hjälper staden till med den information som behövs.

En egen trygghetsrunda i föreningen

En bostadsrättsförening kan göra en enkel variant själv, till exempel en gång om året. Bjud in medlemmarna och gå runt tillsammans en kväll när det är mörkt. Notera:

1. Belysning vid entréer, i trapphus, källare och på gården.
2. Dörrar till port, källare, cykelrum och soprum: stänger de och går de i lås av sig själva?
3. Buskar och häckar som skymmer entréer eller gångvägar.
4. Förråd med trasiga lås eller dörrar som inte går att stänga.
5. Platser där det samlas skräp eller brännbart material.

Polisen råder föreningar att se över belysningen i källare och gemensamma utrymmen, se till att entré- och källardörrar har fungerande lås och dokumentera incidenter för att kunna se mönster. Skriv ett kort protokoll efter rundan och bestäm vem som åtgärdar vad.

Grannsamverkan

En trygghetsrunda blir ofta startskottet för grannsamverkan. Samverkan mot brott påpekar att det inte räcker att sätta upp skyltar, grannarna måste också samverka aktivt. När grannarna är överens kontaktar man lokalpolisen på 114 14 för utbildning och skyltar.

Om du hittar något under rundan

Pågår ett brott, eller ser du att någon försöker ta sig in: ring 112. Upptäcker du i efterhand att en dörr har brutits upp, ring också 112 om det gäller en bostad, så att polisen kan säkra spår, och anmäl övriga saker via polisen.se eller 114 14. Gäller det din egen lägenhet och dörren inte längre går att låsa är det klokt att efter polisens besök ringa en jourlåssmed på ön, så att bostaden inte står olåst över natten.