Säkerhetsdörr i BRF: tillstånd, krav och vem som betalar

En säkerhetsdörr är ett av de vanligaste önskemålen när någon flyttar in i en bostadsrätt. Men lägenhetsdörren är inte vilken dörr som helst. Den sitter mot ett gemensamt trapphus, den är en del av husets brandskydd och den påverkar hur trapphuset ser ut. Därför är det sällan helt upp till dig som bor i lägenheten att bestämma. Här går vi igenom hur ansvaret brukar vara fördelat, vad du behöver fråga styrelsen om och vilka krav dörren måste klara.

Varför lägenhetsdörren spelar roll

Brottsförebyggande rådet konstaterar att inbrott i lägenheter oftare sker via entrédörren, medan villainbrott oftare sker genom fönster eller bakdörr. För den som bor i flerbostadshus är alltså ytterdörren det viktigaste skalskyddet, och det är förklaringen till att många funderar på att byta upp sig.

Samtidigt är ordet säkerhetsdörr inte en skyddad beteckning. Det är snarare ett säljord för dörrar som anses skydda bättre än en vanlig dörr, och inbrottsskydd för dörrar regleras inte i svensk lag. Vill du jämföra dörrar på riktigt behöver du därför titta på vilka klassningar de faktiskt har, inte på vad de kallas.

Vem ansvarar för dörren?

Det finns inget enda svar som gäller alla föreningar. Enligt branschorganisationen Bostadsrätterna är det stadgarnas uppgift att definiera vad som hör till lägenheten, och det är föreningen som bestämmer över allt som påverkar fastighetens yttre. Bostadsrättslagen säger att medlemmen ska hålla lägenheten i gott skick, om inte stadgarna säger något annat.

I praktiken betyder det att du ska börja med att läsa stadgarna, och ofta också föreningens ordningsregler eller underhållsplan. Där framgår om lägenhetsdörren räknas till din lägenhet eller till föreningens fastighet, och vem som ska bekosta byte och underhåll.

Ett exempel på hur det kan se ut: i en HSB-förening i Stockholm är det bostadsrättshavarens ansvar att byta ytter- och innerdörr om man vill ha säkerhetsdörr, och den nya ytterdörren måste se likadan ut som de andra dörrarna i trapphuset. Det är bara en förening, men kravet på enhetligt utseende är vanligt, och i äldre hus på Östermalm med ursprungliga dörrar i trapphusen kan föreningen vara extra noga.

Krav som dörren måste klara

Brandklass

Ett flerfamiljshus är uppdelat i brandceller, och varje lägenhet är en egen brandcell som ska hålla brand och rök ute i minst en timme, enligt Storstockholms brandförsvar. Lägenhetsdörren är en del av den gränsen. Säkerhetsdörrar till lägenheter i flerbostadshus ska vara brandklassade i klass EI30. Kontrollera gärna detta mot gällande byggregler och med föreningen innan du beställer, eftersom en dörr som försämrar brandskyddet kan bli en fråga för hela huset.

Ljud och inbrott

Stöldskyddsföreningen påpekar att lägenhetsdörrar kan vara brand-, ljud- eller inbrottsklassade, och råder dig att höra med fastighetsägaren innan du byter. Låset på en klassad dörr får inte heller bytas hur som helst. Har ditt försäkringsbolag särskilda krav på lås och larm står det i ditt försäkringsbrev, så läs det innan du bestämmer dig.

Låset

Oavsett dörr råder Stöldskyddsföreningen att kontrollera att låset är godkänt i minst klass 3 enligt SSF 3522. Tänk också på om föreningen har ett gemensamt låssystem där samma nyckel går till port, källare och tvättstuga. Då kan ett nytt lås behöva passa in i det systemet.

Så går du tillväga

1. Läs stadgarna och ta reda på vem som äger och underhåller lägenhetsdörren.
2. Skriv till styrelsen innan du beställer något. Beskriv dörren, brandklassen och hur den ser ut utifrån.
3. Fråga om föreningen har krav på färg, material, ringklocka, dörrnummer och brevinkast.
4. Fråga om låssystemet och vem som får beställa nycklar till det.
5. Spara styrelsens svar skriftligt, så att även nästa ägare vet vad som är godkänt.
6. Kontrollera med ditt försäkringsbolag om dörren eller låset påverkar villkoren.

Vem betalar?

Om stadgarna säger att dörren hör till lägenheten och bytet är ditt eget önskemål, är det normalt du som betalar både dörr och montering. Om föreningen själv byter dörrar i hela huset, till exempel i samband med en större renovering, är det i stället en kostnad för föreningen som fördelas via avgiften. Gråzonen är när föreningen kräver ett visst utseende eller en viss klass. Då är det ändå oftast medlemmen som betalar för sitt eget byte, men det är stadgarna som avgör.

Säkerhetsdörr är inte allt

En bra dörr hjälper föga om nycklarna är på drift. Har du köpt lägenheten och vet inte hur många nycklar som finns i omlopp kan det vara klokare att börja med låset. Läs mer i vår checklista för tillträdesdagen.